Från idé till verklighet
Mobilbild från dagens promenad i fina Hågadalen.
Ett av de senaste PM:en som skrevs i veckan handlade om oklarheter och tolkningar. Att ha en idé och vision och försöka förmedla den till någon annan är inte alltid lätt. Hur mycket man än försöker. Det finns många saker som kan gå fel på vägen och speciellt om man inte kan se och påverka slutresultatet.
Detta är något jag tycker är lika läskigt varje gång, man vet aldrig hur det egentligen blev om man inte kan följa upp. Varför jag personligen tycker det är läskigt är för att jag älskar att analysera och utvärdera, vad är bra, vad är mindre bra - vad kan man göra bättre? Men att inte ha ett enda svar på någon av frågorna gör att det blir läskigt. Man kan förutse och gissa, men det är svårt. Lite tankar som cirkulerat runt i mitt huvud i veckan.
En del av dagen spenderades i fina, fina Håga. Det finns många fina och vackra platser i Uppsala men Håga är (om ni inte redan anat det) mitt smultronställe. Tränade intervaller i backarna kring Kung Björns bro och strosade sedan runt längs alla vackra fält. Underbar dag, galet varmt - shorts och linne var det som gällde. :) Kändes som en riktig högsommar dag. Borde egentligen få skäll, systemkameran fick stanna hemma än en gång. :( Så än en gång.. mobilbilder. (Fy skäms på mig!) Anledningen är för att jag varvar med jogging och intervaller och då blir kameran inte så smidig.. :/
Lagbok, sol, lagbok och lite mer sol!
Yes! That's my life right now. Skulle gärna vilja stryka över ordet lagbok just nu, men så är inte fallet. Lagboken är min "bästa vän" fram till på fredag. Det är bara att läsa på och tolka lagar och göra allt man kan för att förstå handelsrätt så bra som möjligt. I torsdags var det sista dagen av redovisningar av våra case (seminarier), skönt nu är det bara fokusera på att studera inför sista tentan. I veckan har vi kunnat sitta ute vid borden i ekoparken och jobba nästan varje dag vilket var jättehärligt (och galet varmt! :D ) Det bör tilläggas, lagboken är intressant och ämnet likaså. Tyvärr tar stressen och nerovisteten över och man vill bara lyckas prestera bra.
En dag i veckan när jag kom hem var det fortfarande galet varmt, filten fick hänga med ut och böckerna. Varför inte göra två saker samtidigt, läsa och sola? Däremot har jag inte blivit så brun som man kanske önskar, men den bleka färgen försvinner kanske sakta men säkert?
Det märks att det drar ihop sig nu i Uppsala. Snart är vårterminen slut. En sak som är häftigt, för ett år sedan skulle jag snart ta studenten. Jag var galet nervös, jag visste vad jag ville - men det fanns många frågetecken. Jag visste att jag skulle komma in om inget revolutionerande hände, men.. vågade som inte tro på det - ville inte hoppas för mycket. Jag har lärt mig otroligt mycket om livet, mig själv och utmaningar sedan dess, somliga roliga, somliga lite mer tuffa. Allt från att flytta fyra gånger på mindre än 5 månader, hela tiden stöta på nya utmaningar - stora som små. Och framför allt - att stå på enga ben. Otroligt nyttigt, läskigt men samtidigt skönt. För ett år sedan funderade jag på vad jag skulle göra om ett år. Var skulle jag befinna mig? Nu vet jag. I Uppsala, på mitt förstahands val som jag siktat på under många år, ekonomiutbildningen på Uppsala Universitet. Bor i en skön stadsdel, nära till stan, nära till naturen vilket passar mig alldeles perfekt. Däremot blir det snart ett paus från livet som Uppsalabo. Det som jag ser framemot denna sommar är att slippa ovissheten och nervositeten om vad livet har att ge. Nu vet jag att man klara mer än man tror. :)
Sommar i Ekebydalen, 5 minuters promenad från mig:
Gamla minnen och sikte framåt
Filmen är från Skellefteå 2010. I helgen har det återigen varit tävling där. Har spanat på SBK-tävling under helgen och det verkar ha gått riktigt bra för många. Superkul! Pinnar verkar ha trillat in för många, galet roligt! Stort GRATTIS till alla Piteåekipage (och även alla andra :)! Hade gärna varit där och hejjat, börjar bli riktigt, riktigt sugen på agility just nu! :D Även om jag varit det hela året så är det ändå mer än vad det varit tidigare. Snart är det dags på riktigt!
Jag kunde inte låta bli igår, varvade studier med att titta på landslagsuttagningarna. Riktigt roligt, och det gav mig en spark i baken och massor av inspiration! Både banritande och träningstänk, inser hur mycket vi har att träna på. Insåg dessutom att om två veckor blir det sommaruppehåll från Uppsala och sedan bär det av norrut en sväng innan Kinaresan. Jag var lite tokig, Luleå BK behövde mer startande för att kunna examinera Lena (som också gick tävlingsledarutbildningen). Anmälde mig till deras tävling! Kommer till Piteå typ 11 timmar innan tävlingen startar.. herregud. Förväntningarna är låga - vi går in och ser vad vi kan och inte kan. Eller snarare, ser hur kass förarens tajming och handling har blivit under den senaste tiden, haha.. :D Men siktet är inställt på träning när jag kommer till Piteå. Blir väldigt skoj! Även om det är inofficiellt är jag redan pirrig, men vi ska gå in och ha kul. Ska se det som ett träningspass. :)
PS. Någon kanske kommer ihåg när jag flyttade in i lägenheten att jag lovade nya bilder när de tapetserat om? Det skulle ta max 3 månader. Nu har det gått 5 månader, och efter lite tajt på hyresvärden kanske det äntligen är på gång... Frågan är - blir det innan jag lämnar Uppsala eller under sommaren?
CHINA, HERE WE COME!!!!!
Det är till detta häftiga land som det bär av till i juni!! Jag och min fina vän Helena åker till Shanghai och bor hos min storebror som är bosatt där sen något år tillbaka. Det blir också en tripp till Beijing (Peking) några dagar. Ska bli så gaaaaaaaaaalet kul! Ni anar inte hur mycket jag längtar!!! CHINA, here we come! Om en månad är vi mitt inne i äventyret, spännande. Är förväntansfull! Ja, kommer fota, filma, osv. men framför allt njuta av en resa som kommer bli oförglömlig! :D :D :D
Hågadalen
En uppsjö av mobilbilder. Igår kom solen fram en liten stund, en liten paus från regnet. Idag har solen strålat hela dagen. Har hunnit två gånger till Hågadalen under helgen.. Tänkte inte till, systemkameran låg hemma så mobilen fick rycka in.. Detta blev resultatet.
Lördag på väg ner till Hågadalen:
Söndag i Hågadalen:
Vid den lilla stugan som syns långt bort i bild finns en klubb samt agilitybana. :)
Konstaterande efter att ha fotat med mobil, det går inte att fånga upp hur vackert det är med en iPhone. Det måste upplevas. Går säkert bättre att fota med systemkameran, får försöka komma ihåg det till nästa gång. Men Hågadalen är otroligt vacker (enligt mig). Ett utav det finaste områden jag strosat omkring i, finns vägar och möjligheter att gå överallt nästan trots beteshagar m.m. Ett underbart naturreservat! Gick 1 mil i Håga idag. (Söndag)
Drömmar
Regnet piskar mot fönstret och fönsterbrädan. Det går inte att undvika, man hör det - hur mycket jag än önskar att solen skulle skina så man kan vara ute (utan att bli genomblöt). Två veckor av obligatoriska uppgifter väntar, och på grund av det avbokade jag husvagnsplatsen i Skellefteå. Det kändes lite trist, då det brukar vara min favorittävling. (Jättetrevlig tävlingsplats). Man kan inte vara överallt, och hoppas på sol här i Uppsala och att det ska sluta regna. :) Våren är i fullblom, det är alldeles ljuvligt. Fullt med vitsippor i backarna och andra trevlig blommor! Dessutom doftar det vår/sommar - alldeles underbart.
Jag kan dock inte låta bli att drömma mig iväg lite och tänka på agilitysäsongen 2012. Den kommer bli väldigt kort för vår del, blir ganska få tävlingar jämfört med föregående år och detta på grund av resan. Jag har letat i huvudet efter målbilder, och det är faktiskt ganska klart - vet vad jag vill. Kelly och jag är ett team, vi ska bara ha jäkligt kul och göra vårt absolut bästa - utan någon som helst press på något! På träningar ska vi slipa massor på teknik, fart och handling. Allting i sommar ska fokusera på glädje och vi ska göra vårt bästa, vara så offensiva vi kan och ha jätteroligt tillsammans. Är riktigt laddad! Dock är det två månader kvar innan vi står på startlinjen tillsammans, men då kommer vi vara ruskigt laddade!
Så som många andra som studerar är det säkert fullt upp inför slutspurten innan sommaruppehåll. Även om det var mot min vilja, blev Kelly kvar i Piteå. Försöker att inte vara egoistisk, men just nu har hon det lite bättre där. Mira och Kelly lever livet och springer i de norrbotniska skogarna för fullt. Jag fick ett gulligt filmklipp av mamma, de hade tagit fram våra egenhändigt gjorda specialkonhinder (de är superbra, speciellt att förvara i en liten lägenhet - har några i Uppsala). Efter det lagt ut mattor mellan hindren och tränade. Både Mira och Kelly hade superkul! Stort tack till mamma och pappa för att ni ser efter guldklimparna - det är guld värt! <3 Värt att nämna är att Mira är och har varit gladare än någonsin den sista tiden, hon lekar massor och Kelly blir nästan chockad. Vad har hänt med "tanten/finförnäma drottningen"? :O :D Superkul att se vår älskade Mira i sitt esse under fler månader!
Till sist, en till ledtråd om resan.. :) (Ser framemot det väldigt mycket, kommer bli ett häftigt äventyr! Snart bär det av... :D)
Fokus - Inte alltid så lätt.
Liten Hanna ute i stora världen! (Photoshop + dålig bildkvalite...)
Gör mitt bästa för att tentaplugga, vilket inte alltid är lätt. Tankarna flyger iväg, med betoning på flyger. Snart, snart, snart är det dags! Ska iväg på världens äventyr i sommar, ska bli otroligt kul och spännande!!!!!!
Äventyrets destinationen är lite hemlig, i alla fall ett tag till. ;) Men har ett flertal bilder som liknar den ovan som lär dyka upp i bloggen så småningom. Det är inte jag som gjort dem, utan *********. Däremot är det jag, 3-4 år gammal på bilden, inklippt i en bild från ett land. Men varför börja med den lättaste och mest självklara ledtråden där allting avslöjas? :)
Tror det är på grund av det fina vädret som känslan av sommar börjar infinna sig och fokusen rubbas och man börjar drömma sig bort. Men nu är det färdig drömt, tillbaka till studierna. :)
En liten bit av eufori
Att få känna på eufori på en tävlingsplats, utan att ha tävlat överhuvudtaget, är något jag inte riktigt trott att jag skulle uppleva. Även om man inte tävlar är jag rätt glad på en tävlingsplats oavsett om jag tävlar eller ej, men jag skulle vilja påstå att det finns en viss skillnad mellan eufori och glädje.
I helgen har vi arrangerat en inofficiell agilitytävling, Vårhoppet. Det är verkligen ett hopp om vår... efter tävlingen idag förflyttades alla hinder till klubben. Grusplanen funkar men gräsplanen är bara att glömma... Det är alldeles för mycket snö i Piteå. Men åter till tävlingen.
Lördag var jag agilitydomare medan Anna skulle examineras som tävlingsledare. Det var verkligen superkul. Jag har klurat på banorna en längre tid och jag hade en väldigt tydlig bild då jag analyserat dessa ut och in X antal gånger.. Alla agilityförare är ju olika och alla har olika typer av hundar vilket såklart bidrog till ännu fler handlingsvarianter vilket var kul att se. Övning ger färdighet, och det svåraste är att ta beslut direkt om vad man ser. Det sitter inte ännu helt i min ryggmärg, det kan bli bättre, men ju längre av dagen som gick kändes det bättre och bättre. Hur såg då banorna ut? Så här såg de ut på papper men var nervös eftersom man aldrig vet hur det blir förens banan står där och man verkligen ser alla vinklar. Ritningarna är så likt som man kan komma verkligheten förutom hoppklass 2.
Hoppklass 2: Denna bana blev lite ändrad, hinder 18 är ett hopphinder och stod direkt till höger om nr 17 (som ett staket). Nr 19 placerade 6 meter i rak linje från nr 18.
Igår, söndag, var det min tur att agera tävlingsledare med förhoppning att bli examinerad och godkänd som tävlingsledare. Blev godkänd med fina ord, vilket var en fint avslut på en intensiv men ack så rolig helg. Även om jag älskar att köra agility har jag även provat på två nya saker denna helg, och kul var det! Tusen tack till alla tävlande och funktionärer som gjorde denna helg möjlig!
Vår
Samtliga mobilbilder tagna i mitt favoritområde, Hågadalen.
Under fler och fler dager får man verkligen känsla av att våren är på ingång. Det börjar komma knoppar i vissa träd, man hittar blommor här och var på marken. Mysigt! Imorgon blir det en kontrast till detta sköna väder. Upp till norr och snön. Men jag klagar inte, blir en hel helg på agilitytävling. Det kan inte bli annat än toppen! Ni anar inte hur laddad jag är! Till saken hör att jag ska inte ens tävla, haha! :D
Hoppas att ni får en grym helg! Peppar med musik medan jag packar det sista!
En titt i arkivet
Jag hittade idag några gamla bilder på lilla fröken Kelly, tagna för två år sedan. Det finns ingen som du min vän. ♥
Det fanns många gamla godingar i arkiven.. Gah, måste verkligen ta tag i bloggens fula utseende, hemsidan och galleriet. Fy skäms.. det har börjat gå år nu och fortfarande har jag inte tagit tag i det. Men, men.. i veckan finns inte tid. Njuter istället av gamla godingar och ler åt min härliga pudel. :)
Det drar ihop sig.
Blev glad, hittade dessa i en backe tidigare i veckan.
Tävlingsledarprovet är skrivet och klart, bara att invänta resultat. Nästa helg är det dags för den inofficiella tävlingen, mycket fix och många saker att tänka på. Tusen tack till alla snälla klubbkompisar som redan nu är i full gång och hjälper till. Ser verkligen fram emot helgen, lördag är jag domare och på söndag är det dags, då är det examination som tävlingsledare. Jag hoppas att vi ror i hamn denna tävling och att det ska bli så bra och trevligt för alla som jag hoppas på. :) Ser verkligen fram emot nästa helg, det ska bli jättekul och spännande!
När jag var i Piteå under påsk fick båda pudlarna varsin makeover. Kelly har ju sedan några månader tillbaka varit nerklippt. Mira, vår älskade dam, har aldrig varit nerklippt. Hon har alltid haft babylejon (med mer eller mindre päls). Men nu var det dags, på order av mamma klippte jag ner henne efter 7 år. (Herregud vad tiden går fort!) Mira fick behålla sina fluffiga öron, tror nämligen inte hon passar i rakade öron. Hon är som ingen sportig brud eller vad man nu ska säga. Hon måste ha lite fluff, fluff och gull för att vara Mira, annars stämmer det inte i mina ögon. :) Blev lite missnöjd med Miras hätta, men pälsen växer... Bara att fixa till nästa gång hon står på trimbordet!
Sötaste och älskade Mira. Det finns ingen som du. ♥
Ridhusträning, igen! :D
Vi hann med en till ridhusträning, inte helt fel! Denna gång byggde vi en agilityklass 2. Det var väldigt många som kom på träningen (vilket är jättekul :) även många nya. :) Blev lite filmat (det som syns i klippet ovan). Vad ska man säga om träningen? Kelly är duktig, men jag.. njaa.. kan inte säga detsamma om mig själv. (Självkritisk är mitt förnamn. ;) Kelly skötte sig suveränt, men jag har tappat tajming och vet inte riktigt var jag har henne. Det svårast på banan tycker jag var efter bommen. Där ligger det en långtunnel, med ett hopphinder rätt fram, men istället ska hunden svänga höger (inte tajt, utan 90 grader). Första gången tänkte jag inte till och gav signal att hon skulle vända upp mot mig när hon var i tunneln. Så blev en konstig linje för Kelly, men hon tog hindret och hamnade rätt. Snyggt var det dock inte, men det var ju såklart mitt fel. ;)
Platta tunneln har Kelly tagit när vi tävlade i november (utan att ha tränat på X månader) och innan det har hon aldrig kört den på hur många månader som helst på träning. Inte så konstigt att pudeln på 3 kg funderar på hon verkligen ska trycka upp släpet. Men duktig som hon är så försöker hon på andra försöket som att ingenting har hänt. (Behöver inte ens "Ta sats!") Duktig fröken Kelly!
Kelly gjorde hela kvällen jättefina kontaktfält på bommen och inför andra varvet på banan provade jag att ge släppkommando på bommen innan hon stannat. Fungerade klockrent! Duktig pudel. När vi kommer igång med träningen igen ska jag verkligen se till att varva med stopp och släppkommandon.. kanske, kanske att jag så småningom börjar våga släppa Kelly mer än jag ber henne stanna? :) På förra träningen tog Kelly kontaktfälten men struntade i mina kommandon... ;) Därav av finns en viss tveksamhet, men träning kanske ger färdighet förhoppningsvis?
Är så nöjd över Kelly. Visst, vill slipa på massor av teknik. Men tycker hon hoppar bra numera (peppar, peppar), och den lilla pudeln på 26 cm i mankhöjd springer på bra. Visst, det kanske går att hitta en liten växel till och det finns mägder av saker att förbättra. Men det mesta handlar om att jag måste bli bättre! :D Vi är inte direkt samkörda längre, men visst det finns där men inte som det har varit förr. Efter Piteås inoff, då börjar vi träna igen. Längtar, längtar, längtar!
Måndag morgon kom jag tillbaka till Uppsala, ändrade planerna i sista stund. Jag vill verkligen ha Kelly här nere, men att ta ner henne i 10 dagar för att sedan åka upp och ner igen kändes tokigt. (Usch vad jag flänger...) Men snart, då är vi (förhoppningsvis) igång igen.
Agilityträning i söndags
Kelly har verkligen inte kört mycket agility den senaste månaderna. Vet inte om jag ska kalla det för agilityvila eller ej, men det har trots allt varit en lång viloperiod. Under hösten tränade vi i stort sett aldrig (på grund av min flytt) Vi tränade en gång mellan jul och nyår, sedan en gång i februari. Tanken var ju att Kelly skulle gått kurs, men hon blev dålig och fick avstå. Behöver jag ens säga att Kelly var helt galet taggad i ridhuset i söndags?
Om Kelly hade kunnat prata så skulle hon ha kommenterat det så här: "WIIIIIIIIIIIIIIIIHOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO ÄÄÄÄÄÄÄÄÄNTLIGEN! Kul, kul, kul, kul, kul!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mer, mer, mer!!!!! Jag är INTE klar ännu, jag ska spriiiiiiiiiiiiiiinga!"
Med andra ord, hon hade galet kul - så även jag!
Det byggdes upp en agilityklass 1 då det var väldigt många på ridhusträningen. Detta passade oss perfekt som vilat väldigt länge. Vi har jobbat mycket med fart så det var roligt och perfekt träning för oss. Kelly var överladdad. Allt fungerade jättebra, förutom kontaktfälten. A-hindret var klockrent varje gång, full fart ner och stanna. Gungan hade hon inte riktigt tid att vänta på och hoppade av några gånger. Balansbommen.... Tja, vad ska man säga. Hon tog kontaktfältet varje gång, MEN hon glömde en liten (läs ganska stor detalj) ;). Nämligen att om matte säger "trampa" ska hon stanna, men Kelly ansåg sig inte ha tid. Egentligen behöver vi tjäna all tid vi kan på tävling, men vill inte att hon ska bestämma om hon ska få fortsätta eller ej på kontaktfälten. Även om hon börjar bli äldre är jag rädd att hon ska börja leka "The flying poodle" på kontaktfälten. Nåja, kul hade hon i alla fall. :)
Det fanns även en liten kombination som vi tränade en del på, försökte öva på det vi gjort under kursen för Veronica Bache med Kelly. Fungerade jättebra. Kelly var grym på tysken, duktiga pudel. Vi har tränat den förr, men jag har fått lite bättre teknik nu. Är väldigt nöjd med träningen, framförallt hade vi KUL! Är så galet taggad på att komma igång mer. Kommer hinna med ett till träningspass i ridhuset mest troligt (till min stora glädje) innan jag åker tillbaka till Uppsala.
Under träningspasset hann jag och Anna träna på att döma. Det var riktigt roligt, men det är inte lätt. Många beslut att ta och inte så lång tid har man på sig att bestämma sig. Vissa saker är väldigt självklara, men andra saker är inte alltid självklara. Övning ger väl dock kanske färdighet? Det kändes dock ganska naturligt, och väldigt roligt. Ser framemot att döma på Piteås inoff den 28 april. Banorna är ritade sedan några veckor tillbaka. Ska bli roligt att få testa dem, och se om de är som jag tänkt mig. Jag har analyserat dem X antal gånger, men ska bli galet roligt att se hur det kommer bli.
Påsk i Piteå
Kelly älskar att springa uppe på skaren(!).
Hjälp, har redan varit hemma i en vecka. Tiden går alldeles för fort när man har roligt. Möttes av glada pudlar när jag kom hem, båda två har varit väldigt nöjda. Min faster har varit hos oss i några dagar och så även hennes storpudel, Darius. Det har varit strålande väder, ända fram tills idag vilket innebär att vi spenderat den mesta tiden utomhus. Vi har även varit ut till Getön där pappa gräddade våfflor åt alla. Supergoda frasiga våfflor!! De är som allra bäst och godast där ute. :) Systemkameran är kvar i Uppsala, därför blir det mycket mobilbilder. ;)
"Köket" på Getön. :)
Mysigt att sitta och sola på isen.
Darius var trött efter att ha sprungit och busat på isen en hel dag och innan vi gick från Getön hoppade han upp på kälken och ville åka. (Bilden ovan). Han var fruktansvärt söt och efter ett tag när vi nästan var framme filmade jag en kort snutt. Men det var så ljust så såg inte att jag hade vanten för kameralinsen. Men här nedan finns filmbevis.
Dagens sällskap..
